Motivering
Göteborgs Stads Internationella Miljöpris 2005, 1 miljon kronor, går till Marabakooperativet (Abahuzamugambi) i Rwanda, för dess pionjärarbete med att producera kaffe på ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Genom att erövra en nisch på marknaden för rättvisemärkta ”fairtradeprodukter” av hög kvalitet lyckades kooperativets medlemmar – utan mellanhänder - tillgodogöra sig högre priser för sitt kaffe. Detta har bidragit till en snabb ekonomisk och social utveckling i Marabadistriktet, tidigare ett av de fattigaste områdena i Rwanda.
2005_maraba1_small.jpg
Hälften av kooperativets 2.000 medlemmar är kvinnor. Foto: Pearl project

Projektet är ett lysande exempel på att det, även efter ett förödande folkmord, är möjligt att få igång en hållbar och framgångsrik lokal utveckling. Genom systematisk satsning på utbildning av och samarbete mellan krigsänkor och med andra samhällsmedborgare, har man påskyndat arbetet med demokrati och försoning, både lokalt och nationellt. Mer än 50 procent av kooperativets medlemmar är kvinnor, och projektet har påtagligt stärkt deras sociala och ekonomiska ställning i samhället.

Marabaprojektet tillkom på initiativ av Rwandas Nationella Universitet, lokalregeringen i Marabadistriktet, Marabakooperativet samt internationella organisationer. Syftet var att främja lokal utveckling i en situation med tilltagande ekonomisk, social och politisk kris i

Afrika. Med starka sociala ambitioner, och program för ekologisk odling, har projektet bidragit till en förändringsprocess i linje med de utfästelser om fattigdomsbekämpning som gjordes på FN:s världstoppmöte om Hållbar utveckling i Johannesburg 2002. Det lyckosamma Marabakooperativet har redan stått modell för femton nya kaffekooperativ över hela Rwanda. Andra kooperativ med samma modell startas nu för att producera såväl kaffe som icke-traditionella exportgrödor som chili, peppar, frukt och blommor.

Marabamodellen ökar också medvetenheten i Sverige, både om hållbar utveckling i allmänhet och om Afrikas stora inneboende möjligheter. Det visar att vi som konsumenter kan göra val som direkt bidrar till en mer rättvis och hållbar utveckling i vårt dagliga liv – och att sådana val kan få stor effekt på de fattigaste av de fattiga, liksom för miljön.