Havet utgör grunden för livets existens på Jorden. Samtidigt sker kanske människans största rovdrift i just havet genom överfiske, utsläpp och annan miljöpåverkan. Detta skadar den biologiska mångfalden och försämrar förutsättningarna för livet såväl under ytan som för människorna på land.
Mot denna bakgrund går Göteborgspriset för hållbar utveckling 2010 till två framstående personer som på olika sätt starkt bidragit till lösningar för en hållbar relation till havet.
Priset, 1 miljon SEK, delas i två lika stora delar mellan Ken Sherman från USA och Randal Arauz från Costa Rica.
Ken Sherman
Dr Ken (Kenneth) Sherman är chef för Narragansettlaboratoriet och Office of Marine Ecosystems Studies i NOAAs Northeast Fisheries Science Center (NEFSC). Dessutom är han biträdande professor i oceanografi vid Rhode Islanduniversitetets oceanografiinstitution.
Tillsammans med andra myntade Sherman på 80-talet begreppet Stora Marina Ekosystem (Large Marine Ecosystems, LME). De fann att stora delar av haven fungerar som ekosystem och att föroreningar och överexploatering av levande resurser, ohållbara fiskerimetoder, nedbrytning av naturliga livsmiljöer, tillsammans med naturliga faktorer, påverkar produktiviteten i dessa ekosystem. Mot denna bakgrund finns en växande insikt bland världens ledare att positiva åtgärder krävs för att avhjälpa de globala miljö-och resurs försämringarna med åtgärder som syftar till att återställa uttömda fiskbestånd och skadade livsmiljöer samt minska föroreningarna av kusterna.
När konceptet LME etablerats följde ett antal år av diskussioner, överläggningar och vidareutveckling bland vetenskapsmän, ekonomer och makthavare från hela världen om bland annat riktlinjerna för den marina policyn. De brottades med problemet hur man bäst skulle förstå variationerna i stora marina ekosystem och hur man skulle ta till vara på de levande resurserna i havet för att bi behålla produktiviteten.
Förutom att mynta LME-konceptet har Sherman också varit en ledare och visionär när det gäller ekosystemstudier och -förvaltning i mer än 30 år. Han blev den förste chefen för NEFSCs Narragansettlaboratorium och han startade MARMAP-programmets (Marine Resources Monitoring, Assessment, and Prediction) undersökningar vilka syftar till att ge nödvändig information till forskare som arbetar med att försöka förstå marina näringskedjor. MARMAP har utvecklat en långsiktig databas över ekosystemens produktivitet, vilken har varit värdefull vid tolkning av information om landad fisk och vid utveckling av regler för att skydda fiskbestånden.
Shermans arbete har fått mycket uppmärksamhet både i USA och runt om i världen. Han fick USAs Handelskammares guldmedalj med motiveringen att han har utövat ett internationellt ledarskap i att utveckla och använda ett tvärvetenskapligt synsätt för att definiera ett världsomspännande nätverk av Stora Marina Ekosystem. Han har etablerat sig som en global diplomat för NOAA och en aktiv förespråkare för studier och värdering av marina ekosystem under sina mer än 40 år i regeringens tjänst. Guldmedaljen är Handelskammarens högsta utmärkelse och den ges för framstående och extraordinära insatser som främjar Handelskammarens arbete.
Randall Arauz
Randall Arauz, en naturvårdare som grundade den idéella organisationen PRETOMA (programmet för bevarandet av havssköldpaddor) i Costa Rica 1997, har blivit en ledare världen över i kampen att förbjuda hajfening. PRETOMA är en organisation som arbetar med bevarande av havsmiljön och forskning med målet att skydda havets resurser och kämpa för hållbart fiske i Costa Rica och Centralamerika.
I sin egenskap av naturvårdare och biolog specialiserad på sköldpaddor arbetade Arauz tillsammans med räkfiskeindustrin i Costa Rica för att minska antalet havssköldpaddor dödade under trålning. Efter att ha nått viss framgång med införandet av nya trålningstekniker fick han reda på att långrevsfiske också hade en del i dödandet av havssköldpaddor. När Arauz vän fick jobb på en fiskebåt som fiskade haj med långrev bad Arauz honom att filma fisketekniken. Filmen som han fick visade fiskare som skar av fenorna på levande hajar och detta chockade honom så mycket att hans nästa mål blev att stoppa hajfening i Costa Rica.
Den mycket kritiserade hajfeningen ses som slöseri av naturvårdare medan djurrättsaktivister anser den brutal. Många hajarter är nu nära utrotning. Under de senaste 50 åren har hajbeståndet minskat med 90 % globalt på grund av utfiskning som förvärrats på grund av den ökade efterfrågan på hajfenor.
2003 använde Arauz en film tagen i hemlighet för att avslöja ett skepp som lastade av 30 ton hajfenor, något som innebär 30 000 dödade hajar, sent på kvällen i en privat hamn. Han skickade filmen till media. Chocken och ramaskriet bland folk i Costa Rica och över hela världen resulterade i stöd för Arauz efterföljande kampanj för att förstärka landets befintliga lagar mot hajfening. I februari 2005 antogs en ny fiskerilag som specifikt förbjuder hajfening och som kräver att alla hajar som tas iland skall ha sina fenor intakta. Den nya lagen innebär böter eller fängelsestraff för dem som tar iland hajfenor i Costa Ricas hamnar.
Arauz har också dragit Fiskeinstitutet (INCOPESCA) och Transportdepartementet (MOPT) i Costa Rica inför landets högsta domstol för deras försummande av lagen. 2006 dömde domstolen till PRETOMAs fördel.
Under hela sin kampanj i Costa Rica har Arauz haft ett nära samarbete med utrikesministeriet och kongressen för att utöva påtryckningar på FN att förbjuda hajfening och stoppa allt långrevsfiske i de internationella vattnen i östra Stilla havet. Sedan FN utfärdade sin rekommendation har Arauz företrätt Costa Rica vid flera FN-möten och han har krävt ett totalförbud av hajfening. 2007 var han Costa Ricas officiella representant för FNs konvention Skydd av flyttande vilda djur och det var genom hans försorg som Costa Rica blev invald i en kommission bestående av fem länder med uppdraget att skapa ett internationellt samarbete för att skydda hajar.
I samband med Jordens dag i april varje år delas Goldmans Miljöpris ut till miljöhjältar på gräsrotsnivå i Afrika, Asien, Europa, Stillahavsländerna, Nordamerika såväl som Syd- och Centralamerika. Priset ges till individer som med hjälp av långvariga och viktiga insatser bidragit till att skydda och förbättra miljön, ofta genom att ta stora personliga risker. Randall Arauz fick Goldmans Miljöpris 2010.
Länkar
Det är genom organisationen PRETOMA som Randall Arauz verkar. Följ deras arbete via hemsidan
2010 vann Randall Arauz the Goldman Prize. Läs mer om priset här!
Se tidigare utmärkelse som uppmärksammat Ken Shermans arbete.
För att förstå mer om Stora Marina Ekosystem, läs här!
